2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
0

01-02
03
04
05-06
07
08-09
10
11-12
13
14-15
16
17-18
19
20
21
22-23
24
25-26
27-28
29-30
31-32
33-34
35-36
37-38
39-40
41-42
43-44
45-46
47-48
49-50
51-52

Heligt tillstånd eller socialt problem? »Socialpolitik och människovärde står emot repression och främlingskap«

Den fattige är sänd av Gud, för att vi behöver öva oss i att visa medlidande. Fattigdomen uppfattades ett andligt värde, i synnerhet om den var frivillig och uttryck för en fromhet. Barmhärtigheten institutionaliserades genom allmosan och gåvor till kyrkan. Denna traditionella kyrkliga praxis kom att ifrågasättas under medeltiden. Och detta till den grad att teologiska fakulteten vid Sorbonneuniversitetet i Paris hösten 1530 fick ta ställning till om det var kätteri att tänka annorlunda.
På de anklagades bänk satt de ansvariga för fattigvården i staden Ypern, i Flandern. De hade infört stränga förbud mot tiggeri, gemensamma kassor för fattigvården och repressiva insatser mot lösdriveri. En av poängerna var att det är staden och inte kyrkan som var ansvarig. Fattigvården sekulariseras, och standardiseras. Privata initiativ var inte välkomna.
Historikerna pekar på de bakomliggande strukturella faktorerna. Landsbygden förmådde inte försörja sin befolkning. Och i städerna degraderades många hantverkarna i den begynnande industrialismen till arbetare. Fler blev fattiga.
Den gamla synen på den fattige som Gud närstående, och med allmosan som påbjudet medel, sågs av fattigvårdsförnyarna som rent av farlig. Sådan fattigvård lockade till sig fattiga. Så konsekvensen syntes bli en helomvändning; från ett fromt ideal, med en bestämd funktion i samhällsordningen, blev den fattige ett problem. Detta utmanade naturligtvis de stora tiggarordnarna, bland annat franciskanerna som författade anklagelseakten till teologiska fakulteten.
Teologerna i Paris accepterade dock den nya ordningen, med vissa förbehåll. Saknas pengar i understödsfonden får inte tiggeri förbjudas. Och man får inte hota den med straff som hjälpt en fattig. Tiggeriförbudet fick heller inte omfatta munkarna.
Att detta sker i den begynnande industrialiseringen (textilindustrin i Flandern behövde arbetskraft) är ingen slump. Konstruktören av fattigvårdsordningen för Brügge konstaterade att det gamla fattigvårdssystemet med tiggeri underminerade människors intresse för att arbeta. En ”modern” fattigvård måste innehålla starka arbetskrav. För att få understöd måste man arbeta, även om det var usla villkor.
I en annan del av Europa förordade även Luther lokala lösningar med obligatorisk kommunalskatt i kombination med tiggeriförbud. Endast de egna fattiga skulle få stöd, för att man skulle utestänga lösdrivarna.
För att kontrollera tiggeriet uppförs arbets- och korrektionsanstalter. I anstalterna uppdelas de fattiga utifrån förmåga att göra nytta och grad av asocialitet. Tvångsarbetet motiverades både av en strävan att fostra och straffa de fattiga. Men visade sig också vara ett sätt att utnyttja billig arbetskraft.
Socialpolitik blir nu också en statens angelägenhet. Att vara arbetslös var illegalt i 1600-talets Sverige. Stadgan från Kungl. Maj:t 1698 om lösdriveri och tiggeri gav spinnhusen i Kalmar, Norrköping och Göteborg grund för att ”allehanda vanartiga föra och starka kvinnspersoner under en tjänlig uppsikt tillhållas att dagligen göra vissa arbete”. 1735 beslöt riksdagen, för att ytterligare öka produktiviteten inom textilindustrin och samtidigt få bort lösdrivare från gatorna, att spinnhus skulle inrättas i varje län. (Dessa kunde bilda egna församlingar. Göteborgs spinnhusförsamling var fram till omkring 1825 annexförsamling i Göteborgs fattighusförsamling.)
Alltsedan den medeltida debatten visas hur sammanflätat fattigdomsproblemet är med tillståndet på arbetsmarknaden. Rädslan för den fattiga arbetarbefolkningen tillskrev denna både sjukdom, omoral och brottslighet. I ett Europa som idag skakas av ekonomisk kris (men faktiskt även innan den blev tydlig för oss) går det att känna igen 1500-talets doktrin om fattigvården; problemet med de fattigas arbetsvilja och moral, arbetslinjen som lösning, och utestängandet av de fattiga (idag globala) lösdrivarna. Socialpolitik och människovärde står emot repression och främlingskap.

STIG LINDE

Se PDF